Im not a girl, not yet a woman

Jag känner mig så liten idag, så fruktansvärt liten och skör. Jag vet inte varför, jag känner bara att jag går sönder igen. Sakta, sakta. Jag känner mig inte äkta längre, inget är äkta i min värld längre och jag vet inte ens varför jag känner såhär. Det känns verkligen som jag sitter här och tycker synd om mig själv hela tiden, men jag känner inte för att spy ut mina problem på mina kompisar, då dom behöver sin energi för att klara sig själva och för att inte dras ner i skiten med mig. Jag vet att jag kan prata på om mina problem med dom ibland, men jag vill verkligen inte lägga allt på dom. Känns så fruktansvärt fel. Dom vet att jag älskar dom och jag vet att dom älskar mig, that's what matters.

Jag vet inte vad jag ska skriva, finner inte ord.

because of you I found it hard to let anyone else in.

I got a soul but im not a soldier

Jag klarar inte allt, jag är inte gjort av stål. Jag vet inte vad jag ska tro längre, allt känns så jävla fel. Jag är så sjukt besviken, på dig, på mig, på allting. Det är precis som om jag vill börja om mitt liv, leva om allt jag gjort fel och kunna göra det rätt istället. Det skulle vara så sjukt mycket lättare, jag behöver inte bli påmind mer av mina misstag. Jag orkar inte gå sönder igen, inte på samma sätt. Jag finner inte ord för hur jag känner precis just nu, jag vet bara att jag vill verkligen få allt detta överstökat. Det tar kål på mig. Jag hatar det.

Att jag fortfarande inte kommit över dig känns helt idiotiskt. Jag vet att du inte vill ha mig, jag vet att du inte känner detsamma, jag vet också att du aldrig kommer att se mig på samma sätt som jag ser dig. Jag vet att du aldrig kommer kunna älska någon som mig, aldrig någonsin kommer jag att bli vacker nog för dig. Jag dög aldrig för dig, bara när det gällde sex. Jag vill inte ens tänka på det,
I just hate how it sounds.
Jag vet också att jag har gjort bort mig regält när det gäller mitt sätt. Men jag kan inte hjälpa att jag fungerar så. Jag måste ha uppmärksamhet hela tiden, jag vet det. Jag vet att det kanske inte va de bästa att välja din kompis före dig, men du visade aldrig någonting. Du sa aldrig att du kände något för mig så varför skulle jag ens rätta mig efter dina regler? Vi alla har våra behov, detta var kanske mitt? Du gjorde ju aldrig något för att få träffa mig, du hörde bara av dig på nätterna?
You made me do it.

Det värsta med det hela är att jag fått känslor för honom nu, jag känner en så konstig känsla hela tiden i kroppen när han är i närheten. Det känns verkligen helt konstigt eftersom jag har lovat mig själv att aldrig känna något för honom. Eller snarare, jag vill inte känna något för honom. Och jag vågar inte ens säga till honom hur jag känner, det gör mig verkligen helt galen. Jag vill inte glömma honom, men samtidigt vill jag inte tänka på honom. Jag känner mig bara så fruktansvärt utnyttjad nu i slutet, jag vill inte känna så.


jag är en trasig apparat, jag är en gammal fantasi. jag är nåt som måste lagas och sen skyddas från skiten vi lever i.
jag är alfons osynliga revolver, jag är kriget under huden. jag är en ny och påkostad tiskrift fast lite mer än förljugen.

varje dag är ett fritt fall, fast lite mer nyanserat. jag är det vilsna i ditt skratt, jag är nått jag själv har fabricerat. jag är den första riktiga kyssen, jag är sorgen du bär inom dig, jag är tomheten i natten, en bedövning på krogen är allt för mig.


jag är det nakna i sanningen, jag är det tysta i ensamheten. jag är det lidelsefulla i våren, jag är frustrationen över evigheten. jag är den största förloraren, i min hjärna råder diktatur. jag tror att det är jag som väljer men mitt liv är ett fängelse jag aldrig tar mig ur.

jag är tveksamheten i orden, du är saknaden som jagar mig. du är det enkla i sommaren och enkelheten klär dig
du är det milda i vinden, jag är nått du tänkt, men som suddats ut. jag är drömmarna du drömde men som en dag helt plötsligt tog slut
.

jag är allt som du valt bort
jag är allt som du valt bort
jag är allt som du valt bort

jag är allt som du valt bort

you're never really living until you've found something to die for

trött på kärlek, trött på allt. jag ska säga upp alla förhållanden som har med kärlek att göra. jag orkar inte med det, det tar sönder mig. jag vill bara vara ensam, för ett tag. jag vet inte om jag är mogen nog för ett förhållande på riktigt, alltså jag menar, jag vill hitta en person som faktiskt bryr sig, som vill dela en del av sitt liv med mig, inte bara några månader, jag vill känna riktig kärlek. sån som varar i flera år. men jag vet inte, jag är så trött på alla bråk som jag tydligen alltid startar. jag vill igentligen inte ha med kärlek att göra, det krossar en. jag har bestämt mig också att jag aldrig ska gifta mig, även fast man aldrig ska säga aldrig så vet jag att det kommer bli ett av mina största misstag, för jag kommer få barn sen lämnar gubbjävlen mig för någon yngre och mycket snyggare än mig och då kommer jag bli ensam och övergiven där med ungarna, vilket kommer sluta med att jag blir alkoholist och typ super ihjäl mig eller något.

men jag tror ändå inte kärlek är bara skit, för kärlek har massa fina sidor också. allting har både bra och dåliga sidor. men även fast jag kanske skriver allt detta, så kanske även jag kan bli lycklig, jag behöver bara hitta den rätta. mr.right kan inte komma när man är sexton år. men jag tänker inte heller leta efter honom, för om min mr.right finns, så tror jag faktiskt han kommer till mig. för mr.right finns väl för alla, eller?

people always say that hate is such a strong word, but so is love & people throw it around like it's nothing

det är inte så att jag flyr, men jag klarar inte av att stanna

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva, men jag får väl börja lite smått iallafall..
Mitt första blogg inlägg på jag vet inte hur länge, eftersom jag totalt misslyckats med sisådär 5 bloggar så gör jag ännu ett desperat försök med att kunna blogga. Ska faktiskt försöka fixa det denna gången, är riktigt pepp nu.

Idag så har jag inte gjort så mycket, kollade på våra bästa år och lite så. Sen kom Anna och Viccan, vi gjorde faktiskt inte så värst mycket.
Sen fixade jag mig så stack jag och Anna till ishallen där man träffar på bästa Agneta & bästa Busan :)
Sen åt jag kinamat, gott i magen alltså, sen har jag faktiskt inte gjort så mycket bara suttit hemma.

Känner mig faktiskt nere lite sisådär idag, upp och ner för det mesta.
jag tror jag ska ge upp hoppet nu, för framtiden är utom räckhåll för oss två..

fuck a bitch respect a lady love a woman .

RSS 2.0