i skuggan av din stolthet ska jag resa mig upp och gå.

Det finns saker som verkligen har tagit kål på mig, saker som fått mig att vilja ge upp hoppet om allting. Det finns saker som fått mig att gråta, skrika, få ångest & känna mig helt värdelös. Men det finns också saker som fått mig att må bra, gett mig hoppet tillbaka, skratta, skrika av glädje, ja ni förstår. Jag har verkligen förstått att livet är så mycket mer än bara glädje och sorg. Livet är något man bara har en gång, något man måste ta vara på och verkligen göra till sitt eget. Livet är något som är personligt, men samtidigt något som ska delas med andra.

Jag har kännt många gånger att jag inte orkar mer och inte vill fortsätta såhär, men samtidigt finns det alltid dom som har det värre. Att kärlek är svårt vet alla redan om, det visste även jag när jag gav mig in på det. Jag visste om att jag skulle bli sårad och självklart gav jag mig själv förhoppningar, men det är sånt som händer. Sånt alla går igenom, inte bara jag. Jag måste börja se det positiva med det hela, inte bara det negativa. Jag måste inse att tiden man har när man är kär, även fast man inte är tillsammans är den bästa tiden man kan få. Det finns ingen känsla som är bättre än när man är nykär och bara hör namnet på personen, hur det pirrar i hela kroppen. Den känslan, den upplevelsen, den gör mig glad. Den ger mig lycka.

Men såsom kärlek har två sidor har även vänskap, alla vänner är inte äkta och det är bara till att inse. Jag har börjat finna vänner som jag trivs med och jag vet att jag kan lita på, det är endast de personerna jag vill öppna mig för. Jag vet att jag inte ens behöver nämna namn på dessa, för de vet exakt vilka dom är! Men det är en specifik person jag vill nämna lite kort om, jag träffade henne för cirka en månad sen kanske två och då menar jag att vi verkligen har börjat prata på riktigt. Hon har fått mig att få en ny syn på livet och hon har gett mig en sån kraftig vändpunkt i livet. Jag är så fruktansvärt glad att jag träffade henne, trotts att hon är några år äldre än mig så känns det precis som om hon är i min ålder. Hon förstår alltid mig och lyssnar alltid, men det bästa med henne är att hon ser inte ner på någon och hon accepterar mig trotts mina brister, fel och misstag. Att hon faktiskt hjälper mig att ta mig igenom skiten, hon förtjänar det bästa som finns. Hon är det bästa som finns!

Den vändpunkten denna tjej gav mig har gett mig en sån styrka att kunna ta tag i dom söndriga delarna i mitt liv och faktistk börja fixa allting igen, att jag faktiskt kan känna mig värd någonting. Att jag får känna mig hel och lycklig igen är något som ingen ska få ta ifrån mig, absolut ingen. Jag kan inte beskriva med ord hur glad jag är just nu, att jag faktiskt kan ta tag i någonting utan att känna att det är för ansträngande. Jag vet att en kille inte ska få ta ifrån mig denna lyckan, inte en gång till. Jag vet att jag förtjänar något som förtjänar mig.

Jag vet att jag är på rätt väg nu, jag vet att jag kommer nå mitt mål denna gången. Mitt mål är att må bra och visa alla i hela jävla världen att dom har fel, fel om allt dom har hört om mig. Jag ska visa dom vem jag är, jag ska fan visa dom vem den riktiga johanna är, det är jag. ingen annan. Jag vet att jag kommer finna kärleken igen, kanske inte just nu men någon gång i framtiden kommer jag det. Jag vet att det kommer bli perfekt då, jag bara vet det! Jag ska börja orka vara jag igen på nytt nu, jag ska orka att vara dotter, syster, barnbarn, bästa vän, kompis, klasskompis, elev ja ni förstår, jag ska fan lyckas med att bli bra igen. Verkligen visa att nu är jag tillbaka, jag ska inte ge vika denna gången. Jag har haft mina motgångar, nu kommer mina framgångar.

Nu lägger jag all denna skiten bakom mig och går vidare, tar nya steg och tar dagen som den kommer. Jag ska göra allt till det bästa, för alla ska slippa se mig gråta igen, ingen ska få se mig falla. Ingen ska få se mig ljuga för mig själv för att inte verka svag, för jag ska inte vara svag längre, jag ska bli stark. Ingen ska få ändra på detta, inte ens du! Punkt slut nu glömmer jag dig, din falskhet och att du sårade mig finns inte ens i min värld längre, du ska inte finnas på samma sätt längre, det är över nu, det kommer aldrig att bli det samma igen, vi kommer inte tillbaka igen. du förlorade till sist och du kommer aldrig att vinna igen, vi
är över nu!

I'll spread my wings and I'll learn how to fly, I'll do what it takes 'till I touch the sky
And I'll make a wish, take a chance, make a change and breakaway.
Out of the darkness and into the sun, but I wont forget all the ones that I love
 I'll take a risk, take a chance, make a change and breakaway.



det gör ont att veta och lika ont att undra

jag hatar att jag vet att du inte älskar mig, jag hatar också att jag vet att det inte kommer bli vi två någongång. jag hatar att det inte finns något jag kan göra för att få dig att ändra dig. det finns inget alls. jag hatar att tänka på alla gånger du fått mig att gråta, att jag var fast vid dig så länge som jag va. jag hatar att jag inte kan sluta tänka på dig och jag hatar att du fortfarande har hela mig. jag hatar att du inte ens försökte få det att bli bra, jag hatar att du bara struntade i allting. jag hatar att du aldrig någonsin ens visade att du brydde dig om mig och jag hatar att du betyder så jävla mycket. jag hatar att jag älskar dig men ännu mer hatar jag att jag vill hata dig men jag kan inte. jag hatar att du andas samma luft som mig, jag hatar att jag ser dig så mycket som jag gör. jag hatar att jag var så dum som gick på ditt jävla spel och jag hatar ännu mer att du lyckades. jag hatar att det inte finns något jag klarar av att säga till dig, jag hatar att du inte har något svar när jag frågar. jag hatar att du aldrig funnits där på samma sätt för mig som jag funnits där för dig, jag hatar att du ler mot mig och jag hatar att du låtsas som ingenting. jag hatar att du betyder så jävla mycket som du gör och jag hatar att ingen i hela världen kan ta den plats i mitt hjärta som du har. jag hatar det jag skriver om dig men mest av allt hatar jag att jag inte kan komma över dig, inte sluta älska dig, inte sluta tänka på dig, att jag fortfarande vill ha dig, att jag fortfarande tror att du ska ringa på nätterna, att på morgonen när jag vaknar står det missat samtal från dig eller ett sms. jag vet att jag aldrig kommer att vakna upp på morgonen och få se ditt namn på displayen igen, det kommer aldrig att hända, det är därför jag hatar det så mycket som jag gör. det är väl därför jag vill ha det så mycket. jag undrar bara så mycket hela tiden, sånna grejer jag vet att jag aldrig kommer att få svar på. sånt som bara du kan svara på, men du vägrar att prata med mig. jag hatar att jag ska behöva ens lägga ner tid för att skriva ett blogg inlägg om dig, du förtjänar fan inte det, men det gör fan inte jag heller! fan, hejdå.

för hur mycket nått än gör oss illa gör det ännu ondare att släppa taget

before you let go, remember the reason why you were hanging on

Jag kommer ihåg första gången jag såg dig i ögonen, som om jag var i himlen uppe i allt det blå.
Men om du brydde dig om mig så mycket som du sa, skulle du inte ha sårat mig som om jag ingenting var.
Letar förtvivlat efter solen men det regnar idag.

Jag kommer ihåg när du sa att du brydde dig om mig, du log och ögonen var fulla av lycka.
Mörka timmar tänker jag att det du sa var en lögn, tanken lockar fram tårarna som inte tar slut.
Jag antar att du har glömt vår tid, sena nätter, när jag drog fingrarna genom ditt hår.
Har jag gjort dig något ont? Något jag inte förstår?

Kom ihåg när jag kom till ditt hus, första gången, en ängel som stod där i din hall.
Allt var nytt och underbart, men nu får det mig bara att känna smärta.
Sök i ditt hjärta, jag vet att jag finns där. Tänk på alla nätterna, kyssarna.
Aldrig trodde jag att det skulle sluta såhär.

Jag ser dig med din nya tjej,ser när ni skrattar, du håller hennes hand.
Den synen bryter ner hjärtat tills det endast består av stoft och sand.
Varför kan du inte ta bort all tomhet, tar bort all smärta?
Till det finns bara ett sätt, varför plåga oss i onödan?
Du vet ju att bara vi två tillsammans kan bli ett

and all of a sudden you went and left

bli inte glad om han smsar. bry dig inte om han ringer.
gå inte och längta tills han ska höra av sig igen.
det är att hoppas på för mycket.
har du inga förväntningar kan du inte bli besviken.
klandra inte dig själv om något går snett, lägg skulden på någon annan.
det man inte vet lider man inte av.
bli inte ledsen om du ser honom med en annan, bit bara ihop.
ingen ska få dina kinder att bli våta av tårar, få dina ögon att bli röda
och svullna, få dig att skaka av utmattning när tårarna håller på att ta slut.
du ska inte behöva gråta dig själv till sömns
när han sover med ett lyckligt léende på läpparna.
ingen ska få ta din stolthet ifrån dig, någonsin!

Im not a girl, not yet a woman

Jag känner mig så liten idag, så fruktansvärt liten och skör. Jag vet inte varför, jag känner bara att jag går sönder igen. Sakta, sakta. Jag känner mig inte äkta längre, inget är äkta i min värld längre och jag vet inte ens varför jag känner såhär. Det känns verkligen som jag sitter här och tycker synd om mig själv hela tiden, men jag känner inte för att spy ut mina problem på mina kompisar, då dom behöver sin energi för att klara sig själva och för att inte dras ner i skiten med mig. Jag vet att jag kan prata på om mina problem med dom ibland, men jag vill verkligen inte lägga allt på dom. Känns så fruktansvärt fel. Dom vet att jag älskar dom och jag vet att dom älskar mig, that's what matters.

Jag vet inte vad jag ska skriva, finner inte ord.

because of you I found it hard to let anyone else in.

I got a soul but im not a soldier

Jag klarar inte allt, jag är inte gjort av stål. Jag vet inte vad jag ska tro längre, allt känns så jävla fel. Jag är så sjukt besviken, på dig, på mig, på allting. Det är precis som om jag vill börja om mitt liv, leva om allt jag gjort fel och kunna göra det rätt istället. Det skulle vara så sjukt mycket lättare, jag behöver inte bli påmind mer av mina misstag. Jag orkar inte gå sönder igen, inte på samma sätt. Jag finner inte ord för hur jag känner precis just nu, jag vet bara att jag vill verkligen få allt detta överstökat. Det tar kål på mig. Jag hatar det.

Att jag fortfarande inte kommit över dig känns helt idiotiskt. Jag vet att du inte vill ha mig, jag vet att du inte känner detsamma, jag vet också att du aldrig kommer att se mig på samma sätt som jag ser dig. Jag vet att du aldrig kommer kunna älska någon som mig, aldrig någonsin kommer jag att bli vacker nog för dig. Jag dög aldrig för dig, bara när det gällde sex. Jag vill inte ens tänka på det,
I just hate how it sounds.
Jag vet också att jag har gjort bort mig regält när det gäller mitt sätt. Men jag kan inte hjälpa att jag fungerar så. Jag måste ha uppmärksamhet hela tiden, jag vet det. Jag vet att det kanske inte va de bästa att välja din kompis före dig, men du visade aldrig någonting. Du sa aldrig att du kände något för mig så varför skulle jag ens rätta mig efter dina regler? Vi alla har våra behov, detta var kanske mitt? Du gjorde ju aldrig något för att få träffa mig, du hörde bara av dig på nätterna?
You made me do it.

Det värsta med det hela är att jag fått känslor för honom nu, jag känner en så konstig känsla hela tiden i kroppen när han är i närheten. Det känns verkligen helt konstigt eftersom jag har lovat mig själv att aldrig känna något för honom. Eller snarare, jag vill inte känna något för honom. Och jag vågar inte ens säga till honom hur jag känner, det gör mig verkligen helt galen. Jag vill inte glömma honom, men samtidigt vill jag inte tänka på honom. Jag känner mig bara så fruktansvärt utnyttjad nu i slutet, jag vill inte känna så.


jag är en trasig apparat, jag är en gammal fantasi. jag är nåt som måste lagas och sen skyddas från skiten vi lever i.
jag är alfons osynliga revolver, jag är kriget under huden. jag är en ny och påkostad tiskrift fast lite mer än förljugen.

varje dag är ett fritt fall, fast lite mer nyanserat. jag är det vilsna i ditt skratt, jag är nått jag själv har fabricerat. jag är den första riktiga kyssen, jag är sorgen du bär inom dig, jag är tomheten i natten, en bedövning på krogen är allt för mig.


jag är det nakna i sanningen, jag är det tysta i ensamheten. jag är det lidelsefulla i våren, jag är frustrationen över evigheten. jag är den största förloraren, i min hjärna råder diktatur. jag tror att det är jag som väljer men mitt liv är ett fängelse jag aldrig tar mig ur.

jag är tveksamheten i orden, du är saknaden som jagar mig. du är det enkla i sommaren och enkelheten klär dig
du är det milda i vinden, jag är nått du tänkt, men som suddats ut. jag är drömmarna du drömde men som en dag helt plötsligt tog slut
.

jag är allt som du valt bort
jag är allt som du valt bort
jag är allt som du valt bort

jag är allt som du valt bort

you're never really living until you've found something to die for

trött på kärlek, trött på allt. jag ska säga upp alla förhållanden som har med kärlek att göra. jag orkar inte med det, det tar sönder mig. jag vill bara vara ensam, för ett tag. jag vet inte om jag är mogen nog för ett förhållande på riktigt, alltså jag menar, jag vill hitta en person som faktiskt bryr sig, som vill dela en del av sitt liv med mig, inte bara några månader, jag vill känna riktig kärlek. sån som varar i flera år. men jag vet inte, jag är så trött på alla bråk som jag tydligen alltid startar. jag vill igentligen inte ha med kärlek att göra, det krossar en. jag har bestämt mig också att jag aldrig ska gifta mig, även fast man aldrig ska säga aldrig så vet jag att det kommer bli ett av mina största misstag, för jag kommer få barn sen lämnar gubbjävlen mig för någon yngre och mycket snyggare än mig och då kommer jag bli ensam och övergiven där med ungarna, vilket kommer sluta med att jag blir alkoholist och typ super ihjäl mig eller något.

men jag tror ändå inte kärlek är bara skit, för kärlek har massa fina sidor också. allting har både bra och dåliga sidor. men även fast jag kanske skriver allt detta, så kanske även jag kan bli lycklig, jag behöver bara hitta den rätta. mr.right kan inte komma när man är sexton år. men jag tänker inte heller leta efter honom, för om min mr.right finns, så tror jag faktiskt han kommer till mig. för mr.right finns väl för alla, eller?

people always say that hate is such a strong word, but so is love & people throw it around like it's nothing

det är inte så att jag flyr, men jag klarar inte av att stanna

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva, men jag får väl börja lite smått iallafall..
Mitt första blogg inlägg på jag vet inte hur länge, eftersom jag totalt misslyckats med sisådär 5 bloggar så gör jag ännu ett desperat försök med att kunna blogga. Ska faktiskt försöka fixa det denna gången, är riktigt pepp nu.

Idag så har jag inte gjort så mycket, kollade på våra bästa år och lite så. Sen kom Anna och Viccan, vi gjorde faktiskt inte så värst mycket.
Sen fixade jag mig så stack jag och Anna till ishallen där man träffar på bästa Agneta & bästa Busan :)
Sen åt jag kinamat, gott i magen alltså, sen har jag faktiskt inte gjort så mycket bara suttit hemma.

Känner mig faktiskt nere lite sisådär idag, upp och ner för det mesta.
jag tror jag ska ge upp hoppet nu, för framtiden är utom räckhåll för oss två..

fuck a bitch respect a lady love a woman .

Nyare inlägg
RSS 2.0